+358 46 922 4770 Enable JavaScript to view protected content.

Laserytbeläggning för konstruktörer

Betydelsen av maskiners och apparaters driftssäkerhet betonas då produktionsprocessernas avstängning och restart är kostsamma.

Genom att utveckla produktionsanläggningarnas och maskinparkens driftssäkerhet förbättrar industrin samtidigt bade sin konkurrenskraft och lönsamhet på den hårda internationella marknaden.

Med vår hög kvalitativa laserytbeläggningen vill vi delta och utveckla konkurrenskraften och hållbara produkter. I planeringsskedet kan man förbättra maskinernas och apparaternas slitdelars egenskaper.
Med laserytbeläggningen kan man beroende användningsobjektet förbättra komponentternas korrosionsbeständighet, hårdhet eller glidegenskaper. Laserbeläggningen är full atomär bindning mot grundmaterialet, vilket därigenom uppnår utmärkt vidhäftning (jämförbar med svetsning), till skillnad från exempelvis en termisk sprutbeläggning.

LASERYTBELÄGGNINGENS FÖRDELAR

  • Hållfast metallurgisk bindning, svetsfog (solid)
  • Låg värmeöverföring – små deformationer (kärvar inte)
  • Tät koncistens –god korrosionsbeständighet (ett lager räcker)
  • Minimal legering – god förebyggning mot korrosion och slitage med 1 lager
  • Minimala förändringar i grundämnets struktur och egenskaper, smal HAZ
  • Ytbeläggningens egenskaper kan ”skräddarsys”

EFTERSTRÄVANSVÄRDA EGENSKAPER

  • Hållbarhet mot slitage

  • Korrosionsavnötning

  • Hållbarhet mot vätskepåverkande korrosion (klorider, syror, basiska ämnen mm.)

  • Hållbarhet mot värmekorrosion (flytande saltlösningar, oxidering)

  • Förbättring av glidegenskaper

  • Reparation/påfyllning

  • Kostnadseffektivitet

  • Miljövänlig

  • Längre livslängd för produkten

  • Kort leveranstid (nyproduktion, underhåll)

Förbättra din produkts egenskaper och skaffa kostnadsinbesparingar genom att ytbelägga konstruktionsstål med syrafast beläggning.

Case OUTOTEC, TURULA VERKSTAD

Ersättning av Syrafast axel med S355 + 316 laserytbeläggning

Tutustu caseen

Smält tillsatsämne fäster metallurgiskt med hjälp av laserstråle med det från ytan smälta grundämnet

Därför är det ofta relativt lätt att välja det korrosionsskyddande materialet som skall påläggas med laserytbehandling, ty man kan ofta direkt använda materialleverantörernas handböcker och olika materialvalsguider.

Då ytan kyls snabbt, blir dess mikrokonsistens mycket fin och för laserbeläggningen man har uppmätt t.o.m bättre korrosionsbeständighets värden än på valsad solidmaterial.

LASERYTBEHANDLINGENS PRINCIP

  1. Ytbehandlingens tillsatsämne matas från en skild matare in i laserstrålen
  2. Tillsatsämnet absorberar energi från laserstrålen
  3. Tillsatsämnet upphettas och smälter
  4. Det smälta materialet fäster metallurgiskt med den från ytan smälta grundämnet med hjälp av laserstrålen
  5. Ytbehandlingsskiktet uppstår

MEST TYPISKA TILLSATSÄMNENA

  • Fe-baserade
    AISI431,316, verktygsstål
  • Ni-baserade
    Inconel®, Hastelloy®, Monell®, NiCr, NiCoBSi
  • Co-baserade
    Stelliitit® 21,6,12,4
  • Cu-baserade
    CuAl, CuSn
  • På ytor som innehåller hårdpartiklar verkar det mjukare tillsatsämnet som lim för karbider
    Co / Ni-baserad +WC, Ni-baserad + CrC

Korrosionsskyddande beläggningar

Laserytbehandlingen är den idealiska ytbehandlingsmetoden för korrosionsskydd, eftersom med den skapar man en tät porlös yta. Emedan ytan svalnar snabbt blir dess mikrostruktur mycket finfördelad och man har uppmätt t.o.m bättre värden för korrosionsbeständigheten än för motsvarande material av valsat solid ämne.

I och med detta är det relativt lätt att välja laserytbehandlingsmaterial för korrosionsskydd, för att man i de flesta fall kan använda materialleverantörernas och manualers materialvalsguider.

Slitagetålighet

Vanligaste former av slitage är:

  • Abrasiv nötning, där partiklar rör sig längs ytan och förorsakar nötning/slitage
  • Erosion, där en nötande partikelstråle träffar ytan i någon vinkel men glider inte längs ytan
  • Adhesiv påverkan, nötning förorsakad på stycken som glider mot varandra
  • Korrosionsslitage, fretting, kavitation, slagnötning etc.

Till de förutnämnda slitageformerna hör ofta även korrosion och förhöjd temperature. De olika formerna av slitage fordrar därför också olika egenskaper av ytbeläggningsmaterialet. Vid adhesiv slitage/nötning används oftast stelliter och Ni-Cr-B-Si legeringar men däremot på abrasiv slitage används metallmatriskompositer vilka innhåller karbider, där man i metallmatrisen blandar volfram-, krom-, titan-, vanadium- etc karbider.

Ladda ner laserytbehandlingsguiden

Kvalitetskriterier för laserytbehandling

Laserytbehandlingen är en högkvalitativ ytbehandlingsmetod som är dess viktigaste kännetecknen. Kvalitetet betyder i de flesta fall tät och låglegererad beläggning.

Täthet

Med täthet menas här en yta utan sprickor och porer. Speciellt i korrosiva miljöer är det här ett viktigt kriterium för laserytbehandlingen. Porer förekommer speciellt i legeringar som innehåller mycket kol. Sådana används allmänt på slitytor, beroende om de är godkända för det användningsobjektet.

I metallmatriskomponenter förekommer också ofta porer p.g.a smälta karbider genom inverkan av kol.

Legering

Legeringen är en procentandel av hur mycket det finns av grundämnet som smält och blandats i ytbehandlingsmaterialet. Finns det t.ex. i nickelbeläggningens skikt på byggnadsstål 10% järn (10%:s legering), då har järnet kommit från grundmaterialet och inverkar sålunda på ytbeläggningens egenskaper.

Användningsområden för laserytbehandling

Kraftverk

Gas och ångturbiners lameller, pannors väggar och överhettare, ventilspindlar, ventilhus och packniungsytor, nötningsytor/klossar.

Kemisk industri

Ventilhus, tätningsytor, tätningsholkar, pumphus, turbinhjul, flänsar.

Pappersfabriker

Pulperbett, krossbett, rollers, hydrauliska kolvstänger, lagerhus.

Stålindustrin

Valsar, trådförare, pressverktyg

Gruvindustrin

Krosständer, oljeborrutrustningsdelar, konkrossar, delar till jordschaktningsmaskiner bl.a tappar kolvstänger, hjulnav osv.

Motorer

Ventiler, cylinderrör, kolvtappar, kolvringar, axlar

Allmänna

Verktyg, formar, axelbussningar och lagerytor, kamaxlar, hydraulkolvar och cylindrar, elmotorernas axelhalsar, bett.